En betydelsefull karaktärsgivare i Röda Bergen är gårdarna, eller rättare, de gröna miljöerna som man genast lägger märke till vid en promenad i området. Gårdar och parker tenderar att flyta ihop, skiljelinjerna mellan gatumiljö, gårdsmiljö och offentlig park är nedtonade.

Gårdarna är gestaltade med stor omsorg. I stadsplanen fanns krav på gårdsfasadernas utformning, vilket är naturligt med tanke på att flertalet gårdsfasader också är synliga från gatan.

Nu var gårdarna inte enbart tänkta som "bakgård", för sophantering, tvätt och dylikt, utan som en väsentlig del i boendemiljön, formade med särskilda program för plantering och platser för social samvaro.

Anna Lindhagen, socialdemokratisk politiker och pionjär på koloniträdgårdarnas område under 1900-talets början, verkade för bättre gårdar, bl.a. genom en skrift från 1916. Det stadsplaneideal som här har förverkligats av P O Hallman är kongenialt med Anna Lindhagens tankar om planterade, enhetliga gårdar. Röda Bergen framstår med sina gröna ytor inte som någon stenstad, skillnaden mot delar av Vasastaden är stor.

Maj månad på gården bakom Falugatan. I fonden öppnar sig gården mot Torbjörn Klockares Gata.

Trädgårdsarkitekten Esther Claessons ritning till gården i kvarteret Humleboet, vid Falugatan (utsnitt). Ambitionen var att få de olika fastighetsägarnas gårdsbitar att samverka till en enhetlig miljö.